
Aktiv hela livet
Under den här fasen kan cyklisten träna för hälsa och nöje, prestationsfokuserat motions- och veterantävlande eller en kombination som kan växla mellan dessa kategorier beroende på motivation, förutsättningar och preferenser. Tävlingar och events kan vara viktiga mål, men den aktive har troligen sina största drivkrafter i nöje, rekreation, hälsa, utmaning, upplevelser och gemenskap. De som väljer att satsa på tävlingar under den här fasen kan också ha samma drivkrafter, men väljer även att fokusera på tävlingsresultat.
“Life is like riding a bicycle. To keep your balance, you must keep moving.”

Kronologisk ålder & erfarenhet
Alla åldrar och erfarenhet av idrott och cykling. Efter en elitkarriär som cyklist är det ofta önskvärt att träna andra idrotter i större utsträckning, detsamma gäller idrottare från andra idrotter som upptäcker cykling. Ett av de inledande målen med den här fasen är anpassning till nya idrotten så att inte skador uppstår, vilket är vanligt för någon med hög fysisk kapacitet men bristande teknik och hållfasthet.
Miljö
Träningen kan fortsatt bedrivas i klubb, men sker i ökande utsträckning på egen hand, med kompisgäng, som kund hos kommersiella aktörer, inom företagshälsovård, på nya träningsanläggningar eller kanske fysisk aktivitet på Recept (FAR). För många som varit aktiva på hög nivå innebär detta även ett rollbyte till förälder, ledare eller resursperson, ideellt eller professionellt.
De två största grenarna gällande motionslopp är landsväg och mountainbike. De är lite olika till karaktären och kan på så sätt tilltala olika individer. Landsväg är enkelt att börja med, eftersom den som har lärt sig cykla till vardags lätt kan lära sig grunderna, och har en stark social prägel där man ofta tränar ihop i klunga. Cykling i terräng på mountainbike kan initialt vara lite svårare att lära sig, men när man väl lärt sig grunderna är det för många en stor behållning och frihetskänsla att kunna cykla nästan överallt och komma långt ut i naturen.
Rutiner
Idrott och träning övergår nu ofta från något som man vilar sig i från till något som man använder som återhämtning och avkoppling från sitt yrkes- och familjeliv. Det gäller fortfarande att hitta en balans mellan idrottande och privatliv, så att träningen blir en lustfylld tillgång och inte en belastning.
Träningsstruktur
All typ av träning kan i princip genomföras, men styrs helt av personliga preferenser och förutsättningar. Träningsvolymen styrs av allmänna rekommendationer för hälsa samt egna preferenser, förutsättningar eller mål, exempelvis 150 minuter i veckan, 365 timmar per år eller 500 mil under sommaren. Träning via pendling till jobbet eller i samband med transport till andra aktiviteter ökar, exempelvis sociala sammanhang, sommarstuga, aktiv semester. Elitsatsande inom veteranklasser bör även styra träningen efter riktlinjerna inom ”träna för att tävla”-fasen.
Viljan att träna intensivt sjunker som regel med ökande ålder. Denna effekt är klokt att minimera eftersom främst intensitet bidrar till att bibehålla en god fysik långt upp i åldrarna.
Tävlingar och aktiviteter
Idrottande kan nu återigen ske helt utan tävlande, men många motiveras av motionslopp, från små nationella till stora internationella och andra finner stort nöje i att tävla i veteranklasser, både nationellt eller internationellt. Andra typer av idrottsevenemang blir vanligare, exempelvis resor och läger med idrotts- och hälsatema, social samvaro, upplevelser och utmaningar som mål.
Tester
I princip alla typer av tester kan vara aktuella om de upplevs som inspirerande. Rekommenderat är däremot tester för att utvärdera fysisk status och hälsokontroller, exempelvis greppstyrka, bentäthet, arbets-EKG.
Aerob uthållighet
Återigen räcker normalt sett den allmänna aktivitetsnivån för att upprätthålla en god uthållighet om man tränar varierat och regelbundet. Efter 30–40 års ålder är det en fördel att fortsätta med högintensiv träning, åtminstone någon gång i veckan, för att i möjligaste mån minska den åldersrelaterade sänkningen av det maximala syreupptag.
En annan företeelse som är värd att nämna här är den ökade risken för förmaksflimmer som uthållighetsidrottare över 30 år har, där man sett att risken ökar ju högre nivå man idrottat på under idrottskarriären.
Motorik & koordination
Att lära sig nya tekniker och utmana sig koordinativt är gynnsamt för motorisk och kognitiv hälsa, men behöver hela tiden balanseras mot tidsåtgång och eventuella risker som finns med vissa tekniska moment inom cykelsporten.
Rörlighet
Regelbunden rörlighetsträning för att säkerställa en tillfredsställande rörlighet för att inte begränsas i vardagslivet. Styrs av de individuella behoven kring exempelvis “problemområden” som utvecklats under idrottskarriären eller typer av yrke.
Snabbhet & sprint
Nervsystemets förmåga att utföra snabba och explosiva rörelser är en av de förmågor som först påverkas negativt med ålder, vilket bromsas genom träning men behöver balanseras mot den skaderisk som explosiva rörelser innebär, framförallt från ca 50 års ålder.
Styrka
Förutom några få sprintdiscipliner, exempelvis BMX eller matchsprint på bana, ger cykelsporten inte upphov till tillräckligt höga krafter för att stimulera styrka på ett tillfredsställande sätt. De som cyklar för hälsa och motion rekommenderas komplettera detta med styrketräning för att bibehålla funktionell styrka och muskelmassa, vilket är extra viktigt efter ca 50 års ålder.